När botten är nådd...

Det har verkligen gått utför de senaste veckorna och fastän jag lurar mig själv att tro att jag är på väg åt rätt håll så tror jag inte det. En person som mår bra sitter inte i soffan en hel kväll och kommer sig inte för att laga mat utan äter något onyttigt istället. En frisk människa vaknar inte med panik mitt i natten för att hon inser att hon glömt något, hört något, sagt något...
 
Men jag lär mig ändå så mycket. Som att det här med att äta en massa onyttigheter/socker definitivt inte gör mitt mående bättre, utan snarare sämre.
 
Det kommer inte bli en quickfix att laga den här tösen, men nu ska jag verkligen göra ett försök och berätta om det på vägen. Skriva om mina dagar för att om möjligt få bort lite av ångesten över att det känns som om jag inte gör något. Så jag tänkte sätta upp en liten att göra lista till att börja med, en att göra lista över saker jag ska ta tag i de närmsta veckorna:
 
  1. Ringa hälsocentralen och få träffa en läkare (det är dags, det är dags att erkänna att jag inte kommer kunna vinna över den här ångesten och oron och nedstämdheten på egen hand)
  2. Fortsätt träna så ofta som möjligt (sover så mycket bättre då och jag tror att bara jag får komma igång ordentligt så kommer också måendet att bättras)
  3. Se till att laga matlådor så du har att ta av de dagar du tränar efter jobbet
  4. Gå på viktväktarmöte igen, ta ditt plus och fortsätt kämpa
Och framförallt så ska jag blogga... Förbered er på osammanhängande och förvirrade inlägg ett tag framöver, men jag ska vinna över det här, för jag vill bli frisk, vill må bra igen, vill va de där personen som jag var för ett år sedan när jag var gladare än jag varit på många år. Längtar efter henne.
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Ett liv, en dans, en dröm

Mitt perfekt operfekta liv som jag egentligen älskar...men som ständigt utmanar mina gränser. Här skriver jag om träning, matlagning och bakning, jobbet som byggnadsantikvarie, nya utmaningar och äventyr, dejting och hur en får omvärdera livet när utmattningssymptomen slår till.

RSS 2.0