Det blir bara så mäh..

En sak som jag reagerat på på slutet är att folk skrattar åt mig och förstår mig inte riktigt när jag förklarar att något av de mest osexiga och läskiga som finns är när män kommer fram till mig och förklarar att de är så blyga eller att de är så ensamma – jag vet inte riktigt om tanken är att jag ska tycka synd om dem, tycka att de är intressanta på grund av det eller vad är det? För det gör jag inte, verkligen inte. För mig blir det snarare obehagligt och läskigt. Och ja, detta har hänt flera gånger ute på dans. Den värsta gången var han som också la till att han stått och tittat på mig ett tag för att ta mod till sig att fråga om en dans. 

 

Jag minns en personalfest på ett tidigare jobb jag hade där det blev dans fram på småtimmar för några av oss kunde dansa och resten vill dansa. Jag dansade med han i gänget som var den som kunde bugg och fox på riktigt och då ville så klart några av de andra anställda dansa med mig också. Jag tackade ja till en början, men efter ett tag började alla bli så grymt fulla och finns det något annat jag inte alls tycker om är det när folk börjar bli för fulla. Så när en av mina överförfriskade kollegor bjöd upp mig på ännu en dans (skulle kanske bli tredje gången vi dansade) så tackade jag nej – varav han snabbt bytte skepnad och hävde ur sig något antagligen elakt och gick iväg. Till saken hör att jag aldrig hörde vad han sa, men veckan efter dök han upp på mitt kontor och ville be om ursäkt för sitt beteende och ville då bortförklara det hela med att han var ju så ensam och att det var så synd om ensamstående äldre män som honom. Nej, jag tyckte inte synd om honom, det hela blev bara så sorgligt skrämmande för mig att jag min fortsatta tid på detta jobb undvek honom till fullo.

 

Även om jag långt ifrån haft tur i kärlek, så är jag ändå av uppfattningen att män har ett ansvar för hur de beter sig mot kvinnor runtomkring dem. Även om jag letar efter kärlek, så ställer jag krav på en framtida partner. Tro mig, jag kommer inte vara en kvinna som kommer leva för min man – jag kommer vara en kvinna som lever för mig själv och vill en man hänga med på den resan som min partner så skulle det vara det mest fantastiska.

 

Jag undrar om han finns jag?




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Ett liv, en dans, en dröm

Mitt perfekt operfekta liv som jag egentligen älskar...men som ständigt utmanar mina gränser. Här skriver jag om träning, matlagning och bakning, jobbet som byggnadsantikvarie, nya utmaningar och äventyr, dejting och hur en får omvärdera livet när utmattningssymptomen slår till.

RSS 2.0